”Hjälp mig att göra det själv”
Val av förskola
När du väljer Montessoriförskolan Vega till ditt barn gör du det för att vår förskolas idéer stämmer överens med dina egna. Du gör ett aktivt val för att ge ditt barn en meningsfull vardag.
Utveckling och lärande
På Montessoriförskolan Vega står barnens utveckling och lärande i fokus för allt vi gör. Montessoriförskolan Vega bygger sin verksamhet på Maria Montessoris tankar och pedagogik vilken går i linje med läroplanen för förskolan (Lpfö 18).
Tillsammans med barnen strävar pedagogerna alltid efter att uppfylla Maria Montessoris motton ”Hjälp mig att göra det själv.” och ”All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.”. Det innebär att pedagogen ger barnet olika strategier och metoder för att det ska kunna utföra olika aktiviteter på egen hand. Pedagogen visar exempelvis hur barnet kan använda kniv och gaffel vid matbordet, hur barnet kan klä på sig ytterkläderna själv i hallen, hur barnet kan tvätta sina händer före måltiderna, hur barnet sätter upp papper på staffliet i ateljén m.m. Genom att barnet kan påbörja, genomföra och slutföra olika aktiviteter utan vuxenhjälp blir barnet självständigt i förskolemiljön och behöver inte vänta på att en vuxen ska hjälpa det. Vidare har allt material en bestämd plats i förskolans miljö. Pedagogen visar barnet var olika material finns och visar också att det som använts måste ställas tillbaka på dess rätta plats efter användandet, så alla vet var man kan hitta det som man vill använda. Genom att barnet utför olika aktiviteter på egen hand utan vuxenhjälp använder och tränar det också bland annat sin finmotorik, grovmotorik och koncentration. Maria Montessori menade att förmågan att koncentrera sig är förutsättningen för at kunnat lära sig nytt.
Utelek och andra aktiviteter
Vi är dagligen utomhus med samtliga barngrupper. Barngruppen Babord (3-6 år) tillbringar ofta eftermiddagarna i Slottsskogen och när vädret tillåter äts även mellanmålet utomhus. De yngsta barnen i barngrupperna Jollen och Styrbord tillbringar i regel utomhusvistelsen i förskolans inhägnade förskolegård. Utomhus leker barnen i sandlådan, leker rollekar, bygger hinderbanor, går balansgång m.m.
Genom utomhusleken får barnen större möjligheter än inomhus att utvecklas grovmotoriskt. När barnet blir säkrare i sina rörelser ökar självförtroendet och tilliten till sin egen förmåga. Att vara i rörelse ger barnet viktiga erfarenheter som behövs för att utveckla bland annat minne, kunskap och språk. Även deras sociala förmåga utvecklas i aktivitet med andra barn.
Montessoriförskolans roll och vår metod i det pedagogiska arbetet
Montessoriförskollärarens roll är att vara en handledare, coach, ”igångsättare”, att vägleda barnet i den pedagogiska miljön/lär och lekmiljöerna. Dess uppgift är att ge barnet verktyg genom vägledning som underlättar utvecklingen och ge stödjande verksamhet som faller inom termen ”scaffolding” (byggnadsställning på engelska). ”Scaffolding” är montessoriförskollärarens viktigaste pedagogiska verktyg! Pedagogen ger med andra ord inte mer hjälp än nödvändigt och den håller inte heller informerande ”föredrag” om olika orsakssammanhang. Den stimulerar däremot barnets egen nyfikenhet och tänkande genom olika ”scaffolding-tekniker”. Då och då är en liten fråga som ”Vad tror du själv?” tillräckligt för att barnet ska hitta en lösning (fråga som gäller för barn från ca 3 år.).
En montessoriförskollärares uppgift är att vara både praktiker och ha förmågan att reflektera över och om sin praktik. Det räcker inte att endast utgå från en enda teoretisk inriktning eller från ett bestämt perspektiv när de pedagogiska aktiviteterna ska planeras. Det praktiska arbetet är för komplext för att omfattas av en enda teori eller utifrån ett perspektiv. Montessoriförskolläraren måste därför ha beprövad erfarenhet av yrket, ha goda teoretiska kunskaper, vara medveten och ha förmåga att ständigt reflektera över sitt förhållningssätt för att klara av det praktiska arbetet på ett framgångsrikt sätt. Det är inte tillräckligt att enbart veta att vi ska göra så och så, utan också varför det ska göras.
Montessoriförskollärarens roll är vidare att visa, hjälpa och ge barnet tid med att påbörja, fullfölja och avsluta aktiviteter. Montessoriförskolläraren ska ge barnet så lite hjälp som möjligt och istället ge barnet verktyg/hjälp till självhjälp. I montessorimetoden menar vi att ”all onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling”. Inom montessoriförskolan/skolan menar vi också att barnet hämmas i sin kreativa förmåga och möjlighet att själv hitta på och komma på egna lösningar om vi ger barnet hjälp med sådant som barnet på egen hand kan utföra. Med kreativitet avser vi inte enbart de konstnärliga uttrycksformerna utan det inkluderar initiativförmåga.
Varje vecka observerar pedagogerna på Vega barnen för att under gemensam planeringstid kartlägga barnens intressen. Barnens behov och intressen ligger till grund för planeringen av verksamheten. Fortlöpande måste pedagogerna pröva och ompröva sina metoder för att verksamheten ska fungera utifrån det enskilda barnets behov och utifrån gruppens behov. Ramen för metoderna är dock alltid det ”montessoriska” förhållningssättet vilket innebär att ”all onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling.” Vidare är vår uppgift alltid att respektera det enskilda barnets integritet.